Vind(s)nurrigt

Vind(s)nurrigt

Om denna blogg

Denna blogg kommer främst att bestå av ett fåtal inlägg och kommer antagligen inte att leva ett särskilt aktivt liv.

Huvudskälet till att bloggen överhuvudtaget startats är att ge min bild av Örebro Kommuns vindkraftssatsning i delägda "Vindkraft i Örebro-Kumla AB".

Dystra framtidsutsikter?!

(s)nurrigtPosted by Johan Bonerfält Fri, August 23, 2013 13:42:18
Vad motiverar en pristro som är mer negativ än den som använts i den kalkyl som Örebro Kommuns vindkraftssatsning använder?

En del är att vi potentiellt går mot ett kraftöverskott i Norden, och då blir normalt den hydrologiska balansen (dvs. hur mycket vattenkraftsproduktion som kan köras) en tung faktor.

En annan orosfaktor är att man överväger olika sätt att hantera prisområdesskillnader på kontinenten. Om Tyskland t.ex. går vidare med sina planer kan det bli olönsamt att fortsätta bygga ut överföringsförbindelser söderut, vilket innebär att vår kraft blir instängd i Norden.

Nedan finns ett par notiser bara från de senaste dagarna.Rapporten som artikeln hänvisar till finns här.

Alla dom större elproducenterna ser också en svag utveckling på marknaden framför sig (artikel här).

Värt att notera är också att Vattenfall har ett avkastningskrav på 9% på sysselsatt kapital, en nivå som justerats ned i vintras. Jämför det med de siffror vi bollar med i Örebros vindkraftskalkyl.


Edit: Problem med bilderna även här, en excelfil med läsbara notiser finns här.

Väl dolda hemligheter...

(s)nurrigtPosted by Johan Bonerfält Fri, August 23, 2013 13:29:48

Var finns kalkylen och grundantagandena för denna?

Ett första ställe att leta på är ju givetvis under kommunala bolag på http://www.orebro.se/405.html. Där finns dock inte ens Vindkraft i Örebro-Kumla AB med. En googling på bolagsnamnet ger ingen träff på hemsida heller.

Via en twitterkonversation med Björn Sundin får jag beskedet att materialet inte finns på nätet utan får istället uppmaningen "Begär ut handlingarna från diariet!".

Ringer Örebro kommuns växel och dom har ingen aning om vart dom ska koppla mig när jag frågar efter diariet.

Till slut, efter att ha förklarat mitt ärende, får jag prata med en handläggare som skickar mig tjänsteskrivelsen (Ks 581/2013) från Kommunledningskontoret till Kommunstyrelsen där hela affärsförslaget presenteras på tre sidor. Dock saknas fortfarande kalkylen.

Får till slut kontakt med Petter Arneback, som är vd för vindkraftsbolaget som sänder mig den exempelkalkyl som hela caset baseras på. Efter lite mejlkorrespondens under en veckas tid ställer jag följdfrågor och får svar.

Man ska alltså vara extremt intresserad av att få reda på innehållet i kalkylen och aktivt söka information och föra dialog med motparten för att få relevant information. Så ska det givetvis inte vara.

All information borde finnas tillgängligt i god tid före beslut så att var och en som är intresserad lätt ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som gäller. Folkvald som medborgare.

För den som inte orkar ta sig igenom den kommunala byråkratin för att få kalkylen finns den här.

Tjänsteskrivelsen, som är det papper jag tror att ledamöterna eventuellt har läst, finns här.

Vindkraft - (s)äkra pengar?

(s)nurrigtPosted by Johan Bonerfält Fri, August 23, 2013 13:11:33

Kommunfullmäktige har beslutat att via Vindkraft i Örebro-Kumla AB investera 270 miljoner kronor i vindkraftsanläggningar. Investeringen uppgavs av majoriteten vara lönsam från år 1 med en avkastning på upp till 9%. En mer realistisk kalkyl visar dock på betydande osäkerheter i avkastning, och i verkligheten kan hela affären sluta med brakförlust för Örebro kommun och dess skattebetalare. Utfallsrummet är närapå obegränsat och raka motsatsen till den säkra investering som den presenterats som.

I den politiska debatten kring Örebro Kommuns investering i vindkraft har det av företrädare för majoriteten framhållits att 9% avkastning (visserligen inklusive energiskattebefrielse) innebär att det är en sund affär. Utan energiskattebefrielsen visar underlaget på en avkastning på 4,5%. Det är också på dessa premisser, såvitt jag förstår, beslutet är taget. Siffrorna låter ju övertygande, och inga risker tycks finnas i affären. I princip att likställa med statsobligationer alltså, fast med bättre avkastning.

Risker tas dock upp i tjänsteskrivelsen till Kommunstyrelsen, och de som explicit lyfts fram är att ersättningen blir lägre än kalkylerat och att räntan blir högre än kalkylerat.

"Att ersättningen (elpris + pris på el-certifikat) för den el som produceras blir lägre än kalkylerat. Denna risk hanteras genom att använda försiktiga nivåer på ersättningen i använda kalkyler samt att binda elpris och pris på el-certifikat genom avtal med el-handlare. Riskanalys har genomförts för att se påverkan av lägre elpriser.

Att räntan på upptagna lån blir högre än kalkylerat. Ränterisken hanteras genom att använda en mix olika bindningstider för upptagna lån. Riskanalys har genomförts för att se påverkan av högre räntenivåer. " Ks 581/2013

Ett beslut som handlar om så mycket pengar får man ju anta vara baserat på ett väl genomarbetat transparent underlag som är begripligt för såväl våra beslutsfattare som oss vanliga medborgare.

Så vad är det då för data och antaganden som kalkylen bygger på?

Till att börja med så ingår energiskattebefrielse i avkastningen när 9% har kommunicerats av ledamöter av majoriteten. Energiskattebefrielsen är i sig rätt hårt reglerad när det gäller vad man får och inte får göra för att åtnjuta denna men vi lämnar det där därhän tillsvidare. Att en politiskt beslutad subvention med största sannolikhet inte kommer att vara oförändrad i 20 år bör ju var och en, och i synnerhet en politiker, inse. Exempelkalkylen säger dock 4,5%. De viktigaste parametrarna som finns där är kopplat till de två risker som tas upp i tjänsteskrivelsen, elpris och räntenivåer.

Om vi dock upphåller oss vid avkastningen på 4,5% ett litet tag så finns det en, åtminstone, tveksamhet i kalkylen. 4,5% avkastning förutsätter nämligen att inga räntekostnader tas med i beräkningen. Kalkylmässigt spelar det alltså ingen roll vilken räntesats man stoppar in i modellen, avkastningen på investeringen blir ändå 4,5%. Visst, det ekonomiska utfallet i SEK påverkas om man stoppar in 95% ränta (det blir givetvis brakförlust), men den lättkommunicerade kalkylmässiga avkastningen på investeringen påverkas inte utan visar fortfarande på 4,5%.

Det finns säkert omständigheter när det kan vara relevant att räkna på det här sättet, men då det gäller ett bolag som måste låna pengar för verksamheten och där kommunen säkerligen kan finna en alternativ avkastning på kapitalet är det snudd på bedrägligt. Om det är ett fel i kalkylen är det allvarligt då det i så fall slarvats med så grundläggande fakta, är det ett medvetet val är det lika allvarligt då det smygs in i underlaget. Jag är tämligen övertygad om att ledamöterna i majoriteten, med undantag för Björn Sundin och möjligen Lena Baastad, inte hade den här bilden när beslutet togs. Kommunalrådet Thomas Esbjörnsson (s) verkade definitivt inte ha bilden klar för sig på Twitter.



Ändrar man beräkningen till att även inkludera räntekostnader så visar kalkylen istället en avkastning på investeringen om 2,6% istället för 4,5%. Närapå en halvering alltså, och kanske inte lika kul att twittra ut….

Men 2,6% kanske är bra avkastning på kommunens kapital kan man ju då invända. Kanske det, men det finns fler faktorer i kalkylen att titta på.

Elpriset

Kalkylen bygger på ett elpris för år 1 som är 37 öre/kWh (inklusive nätnytta på 3 öre/kWh) och ett elcertifikatspris på 22 öre/kWh. Totalt 59 öre/kWh. Priskurvan beräknas sedan utifrån 2% inflation och 1% real prisökning per år för åren 2-20. Priskurvan för kalkylen ser alltså ut enligt nedan, där elcertifikat bara utgår under de första 15 åren.



"Elpriserna i kalkylen är inte någon ögonblicksbild ett visst datum utan en bedömning vad vi tror om framtida nivåer" fick jag till svar av Petter Arneback, vd för Vindkraft i Örebro-Kumla AB, på frågan om vad dom baseras på.

Så vad är problemet med dessa siffror? Jo, det finns en finansiell marknad där man kan handla el upp till 10 år framåt i tiden, och den priskurvan ser annorlunda ut. Aktuellt totalt marknadspris för år 1 var den 8:e augusti 55,5 öre/kWh, och där kurvorna sedan går isär ytterligare. I priskurvan nedan har samma kalkylmetod som i ursprungliga modellen använts för de år där det inte finns noteringar på de finansiella marknaderna. Vi får då en bild som ser ut såhär.




Enbart med denna justering är vi nere på en avkastning på investeringen på modesta 1,2%. Vi börjar alltså närma oss lönekontonivå här. Har Kommunstyrelsen en uppfattning om framtida elpriser som markant skiljer sig från vad den samlade marknaden tror så bör man ju snarast ta position i finansiella kontrakt för då finns det otroligt mycket pengar att tjäna (eller förlora…), och gör man det bör det ju framgå hur den analysen ser ut. Gör man inte det bör ju kalkylen baseras på så realistiska siffror som möjligt.

Ofta när man står inför investeringsbeslut görs ju också någon form av scenarioanalys. "Vad händer om det går riktigt bra eller dåligt, och hur sannolikt är det?". Grundkalkylen innehåller inte den här informationen, men efter lite fler frågor fick jag indata för ett best case och ett worst case från Petter Arneback. Parametrar som ändras är kalkylränta, real elprisutveckling och elcertifikatspris.


Uppdaterar vi priskurvorna även med dessa scenarior får vi följande resultat.




Det intressantaste här är väl egentligen att worst case, alltså det värsta tänkbara utfallet i beslutsunderlaget, ligger på ungefär samma nivåer som aktuellt marknadspris.

Ett worst case bör, tycker jag, visa på ett tänkbart utfall som kanske inte har hög sannolikhet att infrias men som ändå inte är helt osannolikt. Det bör alltså vara tänkbart att det infaller, utan att vi räknar med force majeure eller att jorden går under.

I mitt worst case har jag därför antagit samma förutsättningar som i Kommunkontorets worst case, men istället stoppat in aktuellt marknadspris -15%. Dessutom har jag antagit att det ett par gånger under den här perioden inträffar några riktiga våtår med priskollaps som följd och att överföringskapaciteten till kontinenten inte byggs ut i någon större utsträckning (mer om grunden till dessa antaganden här). Dessa antaganden är inte alls orealistiska. Spotpriset har i snitt under perioden 2000-201307 legat på 33,1 öre/kWh. Snittpriset i vindkraftskalkylen ligger på 46,7 öre/kWh.




Under 2000-talets början var förutsättningarna lite annorlunda, men bilden visar ändå hur mycket några våta år i början av perioden påverkar prisbilden.

En worst case-priskurva med en 15% nedjustering av aktuellt marknadspris och några våtår med priseffekter ger alltså nedanstående bild.




Ränta

Basfallets kalkylränta om 4% för år 4-20 kan och bör också diskuteras. Riksbanken, som ju sätter reporäntan, anger som en långsiktigt normal räntenivå i spannet 3,5%-4,5%. Den situation vi har nu sen några år tillbaka innebär extremt låga räntor, vilket också återspeglas på reporäntenivån om 1%.

Tittar vi på kalkylräntan i basfallet de närmaste åren och jämför med Riksbankens räntebana hamnar vi cirka 0,8% över reporäntan. Kommunen kan alltså låna upp pengar till en mycket bra ränta. Än så länge kanske ska tilläggas. Längre fram i tiden, om vi normaliserar reporäntan på 4%, bör det alltså återspeglas även i vindkraftssatsningens kalkylränta. Alternativet är ju att kommunen lånar upp till reporäntenivå, men det har jag svårt att tro. För basfallet uppdateras alltså kalkylräntan till 4,8%, och i "worst case" ökas kalkylräntan till 5,8% då den i förutsättningarna ligger 1 procentenhet högre än kalkylräntan i basfallet.

Räntenivåerna är därför uppdaterade i scenariona "Marknadspris korr. ränta" och "Marknadspris -15%", där den sistnämnda representerar ett uppdaterat worst case.

Resultat

Så vilka konsekvenser får det för avkastningen om man stoppar in dessa olika scenarion i modellen och tittar på avkastningen på investeringen?




Bara det mest optimistiska scenariot når upp till de nivåer som diskuterades och kommunicerades i samband med beslutet.

Utifrån dessa scenarios har vi skapat ett utfallsrum som är extremt stort (36,5 MSEK mellan bästa och sämsta utfall bara för ett enda kraftverk sett över hela perioden) utan att för den skull ta med några helt orealistiska antaganden. Att, som majoriteten argumenterade i debatten när beslutet togs, tro att det är en säker investering är alltså helt fel.




Det som står i tjänsteskrivelsen angående elpriset ("Denna risk hanteras genom att använda försiktiga nivåer på ersättningen i använda kalkyler samt att binda elpris och pris på el-certifikat genom avtal med el-handlare") är därför vilseledande. Det är inte några försiktiga nivåer man antagit. Tvärtom bygger kalkylen på antaganden som ligger långt från marknadsnivåerna. Dessutom är det inte vare sig enkelt eller riskfritt att binda "elpris med elhandlare" på den finansiella marknaden (egentligen säljer man ju till någon annan aktör, det behöver ju inte nödvändigtvis vara elhandlare). Med en volatil produktion (dvs. beroende av om det blåser eller inte) kan det bli mycket kostsamt att säkra in sin produktion under perioder med höga priser.

Ovanstående har hittills bara hanterat prisantaganden och räntenivåer i kalkylen, men det finns naturligtvis mer osäkerhet. Tekniska utmaningar är en sån, även om man har serviceavtal och leverantören är stabil så kan det hända mycket på 20 år. Se t.ex. vad som hänt i Karlstad/Hammarö där leverantören gått i konkurs och kommunerna fått skjuta till tiotals miljoner för att få igång kraftverken igen. Generella antaganden om driftskostnader och verkansgrad osv. kan antagligen också utsättas för olika scenarion.

Slutsats

Vindkraftssatsningen i Vindkraft i Örebro-Kumla AB är, i bästa fall, en bra affär, men det kan lika gärna bli ett bojsänke som följer kommunens invånare i 20 år framåt. Men vad är då alternativet?

Det enklaste och självklara svaret är förstås att köpa in motsvarande klimatneutral energi på marknaden (den marknad som man tänker sig att sälja till "genom avtal med el-handlare"). Genom att göra så drar man bort motsvarande mängd energi från marknaden och påverkar priset uppåt allt annat lika. Låt någon annan ta investeringen och all risk. Kanske går man miste om en potentiell vinst, men vad är kärnverksamheten för en kommun egentligen?

Thomas Esbjörnsson sätter, antagligen ofrivilligt, huvudet på spiken i en tweet till Staffan Werme. "Något som tyder på privat intr?" angående att någon privat intressent skulle vilja investera i vindkraft.


Nä, det kanske inte finns något som tyder på privat intresse. Vad innebär det i så fall?


Jag kan inte låta bli att undra över om majoriteten av majoritetens ledamöter haft den minsta aning om vad dom röstat ja till. Det kanske är så det är i politiken när partipiskan viner, men man får samtidigt inte vara hur naiv som helst som folkvald. För det är ju trots allt folket som har röstat, numer dessutom ofta via personval.

Har kalkylen ens redovisats så att var och en kunnat bilda sig en egen uppfattning? Och är det alltid så här klent med underlag när kommunen fattar beslut i viktiga frågor?

Jag är rädd att svaret på dom två sista frågorna är "Nej" och "Ja". Jag önskar det vore tvärtom.


Edit: Bilderna är lite suddiga och inte går att förstora och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det snabbt. Samtliga grafer finns därför samlade i en excelfil här, förhoppningsvis lite enklare att läsa.